Inget mirakel denna månaden heller!

Testade negativt i onsdags och blev så klart tokdeppig. Tårarna bara rann när jag stod där på toaletten och insåg att det inte lyckats denna gången heller. Jävla skit, tänkte jag!

Det är helt galet vilken känslogmässig bergochdalbana man går igenom. Först hoppas som och önskar och tror och försöker vara så positiv man bara kan, för att dagen senare bara bli helt tokigt förtvivlad. Förstår inte hur de som försöker och försöker och försöker år ut och år in pallar trycket. Jag är helt psykiskt instabil bara efter tre försök. Inte blir det bättre av att mensen inte kommer när det är dags att den ska komma heller - julafton gick, juldagen gick, annandagen gick men ingen mens i synhåll och hoppet tändes återigen...

Tänk om jag trots allt är gravid.
Tänk om vi lyckats.
Tänk om vårt mirakel äntligen är här.

Men så igår kom den helt utan förvarning och jag blev återigen helt knäckt! *Suck*
Inte är jag gravid, och till råga på alt har jag dessutom ingen vidare koll på hur min cykel ser ut. Inte är det lätt det här med att försöka få barn, det ska gudarna veta.

Nu gäller det att tänka positivt och se framåt. Januari blir säkert vår lyckomånad. I januari SKA vi lyckas! och vad passar väl bätttre än att få ett litet plus på stickan lagom tills vi firar vår 3 års dag?!

Veckans vikt:
Hoppade över att väga mig i morse, känner mig inte särskilt motiverad så här precis efter jul. Bättre att ta nya tag efter nyår istället!
Har jag lyckats förut, så kan jag lyckas igen.
Det är bara att bestämma sig!
- jag ska göra det snart!

I övrigt har julen varit helt underbar. Så mysigt att bara få umgås med familjen och ha det lugnt och skönt! Glöggen var god och mycket nubbe har det blivit. Det gäller ju att passa på så länge man kan! ;O)
Lagom till nästa jul vill jag gärna ha en liten älskling i famnen, då hoppas jag att vi är tre i familjen!

Hoppas att ni alla haft en härlig jul och att ni får ett riktigt gott nytt år!

// Sessan